linncatrin

Tänker alltid att snart kommer det normala. När allt är grått och vanligt.
Vanliga dagar.
Men alltning går i perioder.
Det händer mycket eller litet. Är roligt eller tråkigt. Är trevligt eller ledsamt.

Det blir visst aldrig som man tänkt sig.

Jag vill:

- Göra sådana där vinbärsrutor
- Laga tantcykeln
- Vaccinera mig mot tbe
- Ta en dansklass
- Vika tvätten
- Hitta en mojäng att rensa ogräs med
- Vakna mitt i natten av en brinnande buske som ropar "Linn. Gå den här utbildningen som nu står skrivet 
med eld på väggen." Jag säger kör till. Går sedan för att vika ihop militärtältet med min man. Vi är bästisar.